Helvete
Jag tänkte att när jag flyttar ska jag skriva flitigt för att kunna kolla tillbaka och se på hur jag faktiskt klarade mig ensam.
Nåja, bättre lycka nästa gång!
Jag har det faktiskt väldigt bra, allting har blivit bättre än man kunde tro. Bor i en fin etta som jag älskar, Arnold fyllde 6 månader igår och är så söt och tokig, Frasses går framåt (alla där är underbara!) och jag råkar ha träffat världens finaste kille!
Mycket har även skitit sig men sånt är livet och jag kan väl inte säga att jag gråter över det. Tråkigast är att det känns som jag tappat min bästa vän, vi pratar aldrig längre och senast vi gjorde det diskuterade vi pengar. Saknar den långa knasiga karln som faktiskt hjälpt mig här i livet!
Nudå?
Ja nu är planerna att vi säger upp Johans lägenhet (min helt fantastiska, snygga och perfekta karl) den är en tvåa och har mycket bättre läge än min men mina kläder får inte plats och ja, jag är faktiskt en tjej så sånt är viktigt! Dessutom är min etta i mycket bättre skick, min lägenhet blir också som en avsats inför nästa. Eventuellt ska vi kolla på en trea denna vecka och då kanske min perfekta, underbara och helt fantastiska lägenhet också måste bort.
Egentligen skulle jag vilja bo i den hela livet men två personer och en hund? Nja det är nog bara att erkänna, det blir trångt...
Så vafan från att vara en partygalen brud som levde livet i Storstaden är jag nu en lugn tjej som typ har häst och ska börja leva sambolivet. Haha och detta har skett på vadå 5 månader typ?!
Hade aldrig kunnat tro att jag skulle bli en sån här tråkmåns men jag trivs med det.
Hur som, jag lever i alla fall och tänkte väl försöka blogga lite bättre :)
Kastar in lite bilder på mig, Arnold och min Särbo Johan ;)
